Följ oss på Facebook och Instagram


jul 11, 2016

Under Almedalsveckan lyfter Tjejjouren Väst, Make Equal och Fatta varje dag, med start på lördag, berättelser om mäns sexualiserade våld där internet används som verktyg. Vuxenvärlden måste sluta blunda. Målet är att Sveriges riksdag ska avsätta öronmärkta resurser i vårbudgeten för ökad kunskap.
Läs mer om satsningen här

13:e Maj lanserar Tjejjouren Väst ett projekt om digitalt våld, #connectwithrespect

Digitalt våld en del av barn och ungas vardag och den vanligaste formen av våld i ungas nära relationer. #connectwithrespect är en förebyggande satsning för att synliggöra det digitala våld som blivit barn och ungas vardag. Vi vill lyfta medvetenheten och kunskapen om digitalt våld.

 

Utifrån barn och ungas perspektiv lägger vi fokus på förövaren och vuxenansvaret runt våra barn och unga. Barn och unga ska inte behöva lära sig att skydda sig mot förövare utan vi måste istället prata om vilka som är förövare och hur vuxenvärlden kan skydda våra barn och unga.

Genom att lyfta diskussionen om digitalt våld från Internet som fenomen till den enskilde utövaren av handlingen vill vi försöka plocka bort eller lindra den skuld och skam som många barn och unga bär på.

Det har gjorts många undersökningar om Internet, sociala medier och användandet men ofta utan barn och ungas perspektiv.
Barn och unga berättar ofta om att de inte blir lyssnade till eller att vuxna inte förstår, speciellt när det kommer till nätrelaterade händelser.
Under 2017 kommer vi att ge barn och unga utrymme att med egna ord berätta sina upplevelser kopplat till Internet/sociala medier. Dessa berättelser kommer sedan att ligga som en grund för vårt fortsatta arbete i projektet

Tjejjouren Väst arbetar med barn och ungas egna strategier och stärker dem som är bra istället för att ge dem vuxna lösningar som inte är anpassade efter barn och ungas behov eller upplevelser.

Projektet kommer att genomföras i två olika kontexter. Den ena innefattar kunskaphöjande insatser och den andra innefattar uppsökande arbete.

Projektets ledord 2017 är:

- Synliggöra

- Bemötande

- Kompetens

- Tillgänglighet

 

 

Lyssna på Tjejjouren Väst´s peppande playlist

Tjejjouren Väst firar Internationella dagen mot mäns våld mot kvinnor med att lansera vår egna chatt. Detta gör vi genom att hålla öppen vår nya chatt i 24 timmar.

Chatten hålls öppen i 24 timmar fredag 25/11-16 00.00-23.59.

Här finns en lista med alla tjej- och ungdomsjourer som har öppet i sommar. Vi lyssnar och står på din sida! https://tjejjouren.se/blogg/2016/tjejjourerna-haller-oppet

Chatta med oss torsdagar och söndagar klockan 20-22, eller maila till: hej@tjejjourenvast.se. Vi finns här som vanligt hela sommaren! 

Vi har alla ett ansvar att stå upp för de barn som ingen annan står upp för. Det är vårt ansvar att visa civilkurage, skriver Jeanette Rahbe från Tjejouren väst apråpå att många barn och unga har det jobbigt på sommaren. Hela artikeln finns här: https://www.goteborgsfria.se/artikel/123745 

Tjejjouren Väst har extra öppet midsommardagen 20.00-22.00.

”Tjejjourerna besitter stora kunskaper och erfarenheter - resurser som skulle kunna göra ännu större skillnad med ett stabilt politiskt stöd i ryggen”, skriver Mikaela Nissén.

Läs hela artikeln

Mötet med ung flicka

Tjejjouren väst stödkontakter har ökat med 500 procent sedan 2011. Det absolut vanligaste vi stöter på i vårt jobb som jour är våld och framför allt sexuellt våld. På tio år har antalet anmälningar för våldtäkt ökat med 300 procent.
Vi pratar med de barn och unga vuxna som oftast inte ens är en del av den här statistiken. För de har inte anmält än.

Vi kan kalla henne för Elin. Elin står i kö när jag öppnar jourchatten den här torsdagskvällen. Elin kan heta Medina eller Ebba, hon kan bo i Falun eller i Malmö. Vi vet egentligen ingenting om henne. Det enda vi vet är att hon är i behov av någon som verkligen vill lyssna till hennes historia. Kanske har hon frågor om mens eller om hur man vet att man är kär i någon. Vi är en tjejjour, vi har hört det mesta. 
   Men Elin har inga frågor om mens eller om pirr i magen. Elin har tappat förtroendet för alla de instanser eller personer som utgav sig för att finnas där för henne, som borde ha funnits där för henne. Kanske hade hon inget förtroende för dem redan från början. Hon loggar in på vår chatt för att alla andra har svikit, hon måste få prata med någon för hon har en känsla av att något inte står rätt till. 
   Hon vill prata med någon som kanske kan hjälpa henne räta ut alla fel och känslor av skam eller skuld som inte vill försvinna. Men mer än allt annat så vill hon bara att någon verkligen lyssnar på henne, på riktigt den här gången. Snart kommer det kännas som om jag också sviker Elin, men det vet hon inte än. 
   Det är akut. Elin har blivit utsatt för ett övergrepp, en våldtäkt. Det är hennes egen pappa. Det rör sig egentligen inte om bara ett övergrepp, antalet är inte ens ensiffrigt. Hon har slutat räkna. Men hon är 15 nu och första gången hon minns lekarna som alltid slutade med att han låg naken över henne så var hon inte mer än sex, sju, åtta. Vad som får Elin att logga in ikväll är att det hände något mer den senaste gången hon var tvungen att ligga med sin pappa. Hon har blivit gravid. 
   Elin ställer frågor men ursäktar sig sedan, hon säger att hennes pappa älskar ju henne, att hur kan man vara en våldtäktsman då? ”Min pappa är den snällaste i hela världen, jag får till och med vara ute efter elva ibland, det är ingen annan av mina kompisar som får det”. 
   Hon tycker inte om sig själv, har börjat skära sig. Jag frågar henne varför och hon säger att det är ju tydligt, hon är äcklig och ful. Och alla de här konstiga grejerna som pappa gör med henne är hennes eget fel, att hon får skylla sig själv. 
”- Och jag är inte myndig än så då äger ju mina föräldrar mig” 
”- Pappa kan inte hjälpa det, det är ju jag som bara går i nattlinne hemma. Det är jag som sminkar mig och som får bröst, det är ju inte pappas fel. Och jag har nog aldrig riktigt sagt nej sådär jättetydligt heller, hur ska han då veta?” 
   Jag sitter framför datorn och gråter, vill skrika men kan inte. Klockan närmar sig tio. Klockan tio ska jag säga god natt till alla på chatten och hälsa dem välkomna tillbaka. Om en kvart ska jag återgå till mitt liv och Elin kommer sitta där och fortfarande vara gravid med sin pappa. Det går inte, det går bara inte ikväll. Så jag sitter kvar istället, försöker slå bort känslan av maktlöshet och istället fokusera på att jag kanske kan så ett frö. Kanske kan jag få en liten liten del av Elin att förstå att ingenting av detta är hennes fel. Att det som hennes pappa gör är emot lagen, att det är ett brott. Att hur många middagar han än lagar, hur många filmer han än hyr så utnyttjar han sitt eget barn, och att det är fel. Att han gör henne illa, att hon är fantastisk och att hon förtjänar att må bra, att ha en chans till ett annat liv. Att hur ung man är så finns det bara en enda person som har rätten till sin egen kropp, och att det är en själv. Känns det inte okej så är det inte okej. Ett nej är alltid ett nej. 
   Men Elin har läst nyheterna, hon bläddrar ofta i metro på bussen till skolan. Det senaste året har hon bland annat läst om en tjej som blivit sexuellt utnyttjad av sin fosterpappa. Trots att hans sperma hittades i hennes underliv så friades han i tingsrätten, eftersom det kunde vara praktiskt möjligt att den kommit dit på annat sätt än sexuellt umgänge. 
   Elin läser om flickan som fick en flaska uppkörd i underlivet, om killarna som ”inte visste bättre”, att hennes NEJ inte var tillräckligt mycket ett NEJ. Tingsrätten menar först att killarna ju ej hade uppsåt att skada henne. Det råkade visst bara bli så. Tyvärr läser inte Elin tidningen den dagen i september då domen ändras. Inte för att det direkt var någon rolig läsning det heller. 180 timmars samhällstjänst anses nämligen vara ett rimligt straff när man förstört någons liv. 
   Elin läser om kvinnan som protesterade högljutt och skrek så högt att hon svullnade upp i hela halsen, men som ändå inte var tydlig nog med att hon inte ville. Poliserna som mötte kvinnan strax efter övergreppet berättar att hon var så uppriven och skakad att hon knappt var kontaktbar. Elin läser att mannen inte förstod att kvinna inte ville, att också han frias. 
   Jag har också läst tidningar, kollat twitter, lyssnat på radio, tittat på nyheterna. Det brinner i mitt huvud. Men inte bara det, jag har pratat med så många tjejer före Elin som berättar om liknande upplevelser, ibland identiska. Det är min uppgift att peppa och stärka dessa tjejer så mycket det bara går, att så det där fröet som förhoppningsvis leder till att de klarar av att berätta, att göra en anmälan. 
   Elin frågar mig vad hon ska göra. Hon har börjat förstå att det är något hemma i lägenheten som är väldigt väldigt fel. Jag tar sats och säger ”Om du vill så kan jag följa med som stöd när du gör en polisanmälan, det kan vara väldigt skönt att ha med sig någon”. Det är tomt på skärmen en stund, jag har suttit över i nästan en timma. Klockan är snart elva. ”Vad spelar det för roll om jag anmäler?” skriver Elin. Sen loggar hon ut."

(*Eftersom man är anonym som stödsökande hos tjejjouren väst så är Elin en fiktiv person. Hon är baserad på de frågor och berättelser om övergrepp som vi i vårt arbete som jour stöter på vid nästan varje chattillfälle.)

Vi lyssnar på dig!

Ladda ner vår mobil-app

Tjejjouren Väst finns för din smartphone.
I appen kan du:

  • Se när chatten är öppen
  • Maila Tjejjouren
  • Hitta intressant information i tjejguiden
  • Hitta kontaktuppgifter inom regionen